Vi famlar ofta efter orden nar de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler pro att bidra trost och visa medkansla i dodens bevaka. De har formedlats gallande papper med sorgkant eller som telegram, och skrivs kungen nytt som kommentarer kungen sociala medier. Men va betyder de egentligen? Ar det superb att vara hederlig eller att luta sig kontra konventionen? Idehistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar ovanfor konsten att beklaga.
Sjalv ville visa mitt deltagande i sorgen – men hur? Sjalv hade svart att formulera mig. Det blev nagonting trevande gallande temat att orden ej racker till. Pro att allena anlanda tillratta med kanslorna skrev sjalv en novell ifall hur uppsyn kompis berattade forut avta manniskobarn att deras mor var doende. Sjalv hittade pa fastan det hade hant kungen riktigt. Som om jag behovde repetera pa hur det skulle kannas att tvingas till nagot liknande. Till min kamrat, daremot, sa sjalv nastan inte ett dyft. For vad anser man? Va sager man till nagon nar det ofattbara hander?
Medan sjalv skriver det arme rullar stridsvagnar gallande Europas gator. Efter sig lamnar de drapa och lemlastade. Knappt hann pandemin dra sig ater forran vi anyo star infor storskaligt fangel. Den arme gangen medvetet framkallat. I sparen efter saval virusets som artilleriets harjningar beklagas forluster at allihopa vaderstreck. De som deltog i striden sorjs men hyllas i likadan batalj som hjaltar. Nog pro att vi som ar over amna patraffa fras i deras uppoffringar. Men samt forut att vi amna axla deras mantlar. Precis som i fallet med den avliden som snuddar intill vara egna leva – den som vi mycket star ordlosa infor – finns har langa traditioner fran formuleringar och atborder. Det finns ord som maste sagas, andra som bor undvikas. Somligt forblir outtalat, men finns dar nagonstans anda.
Va ar det egentligen vi gor nar vi beklagar sorgen? Vilken sorts utsagor ar det vi forvantas https://kissbrides.com/sv/georgiska-kvinnor/ frambringa pro att trosta varandra nar doden gastar?
Ifall det ar sant att hur vi forhaller oss till doden sager nagot ifall var uppenbarelse pa livet, kan kondoleansbrevet som kulturell fenomen tillhandahalla en genvag till de stora fragorna.
I slutet fran medeltiden fanns det instruktioner forut konsten att ga hadan – ars moriendi
Skrivande betraktas ofta som en drabbning kontra forgangelse. Men hur amna vi da fatta den skrivakt som uttryckligen kommenterar en forlust? Doden ar definitiv. Det ar deadline – bokstavligen. Doden avslutar det som varit och samtidigt allt som skulle klara av intraffa. Man kan ej langre knysta: vi far se hur det bli. Vi vet hur det blev. Skrivandet ar gallande flera metod motsatsen. Man provar, stryker ut, utfor ifall. Man skjuter upp, man byter ledtrad. Alltid blir det nagot. Man far se tiden an. I kondoleansbrevet moter den har inleda forsoksformen dodens absoluta punkt. Det ledning sig namligen om en konfrontation mellan en sma lapp med nagra tecken pa och en oaterkallelig utradering av liv. Det kan bevilja en aning overspant, men ganska sa ser det ut.
Ur denna obalans mellan den skakande pennan och den obevekliga doden, kan man se hur en hel samling stadgar, protokoll och tekniker vuxit fram. Men kanske borde vi aven tala om konsten att beklaga? Ju mer man fordjupar sig i kondolerandets annorlunda skepnader framstar det som en kulturteknik i egen precis, som en fjattra av operationer med en lang och varierad historia.
Haromaret gick min vans fru bort i cancer
Dodsannonsen, som stundom kallas minnesteckning, dodsruna eller nekrolog, ar beslaktad med men skiljer sig explicit fran kondoleansbrevet. Runans goromal ar att sla fast att ett dodsfall agt lokal. Den inneha ett informativt intention riktat till en allmanhet. Den redovisar mellan vilka datum den doda levt, vilka som ar narmast sormankomster. Innan nyhetspressens epok kunde dodsfall annonseras genom utrop pa gatan: ”gott folk, be forut var systers sjal som lamnat jordelivet denna dag”. Och den som i vara dagar ar celeber och borjar uppkomma aren far hitta sig i att det finns fardigskrivna minnesrunor hos massmedia. Kungen engelska kallas de ”canned obituaries” – nekrologer pa dosa. De ligger forberedda forut att kompletteras med nagon sista rad innan de fort publiceras sa straxt dodsbudet anlant.